Frågor och svar

Avtalsrörelsen 2013

• Handels kräver löneökningar med minst 700 kronor. Ni vill även att lägstalönerna ska höjas med 700 kronor. Handels krav är ju över det utrymme som finns idag, om man räknar om det i procent. Är det rimligt?

  Målet för oss är att man i alla branscher ska ha en lön man kan leva av. Handels står bakom den solidariska lönepolitiken som vi driver gemensamt inom LO. Vi begär inte mer än de andra LO förbunden, vi har alla samma krav.

  För att de med lägst löner på arbetsmarknaden ska få en rimlig del av det löneutrymme som finns kräver vi kräver att branscher som i genomsnitt tjänar under 25.000 kronor ska ha löneökningar med 700 kronor i månaden och heltidsanställd, dock lägst 2,8 procent.

  Låglönesatsningen i våra gemensamma krav skulle innebära löneökningar med ungefär 3,2 procent inom detaljhandeln och 2,9 procent inom partihandeln, beräknat utifrån snittlön* och heltidsarbete.

  *Snittlön Detalj 22 018 kronor/månad för heltidsarbete.

  *Snittlön Parti 24 050 kronor/månad för heltidsarbete.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Varför kräver Handels höjda lägstalöner nu när så många ungdomar går arbetslösa. Är det inte bättre att de får ett jobb med lägre lön?

  Lägstalönerna gäller de som nyanställs i ett företag. Det innebär att de inte enbart gäller ungdomar utan även vuxna. Om lägstalönerna skulle sänkas påverkar det lönenivån i hela branschen. Det skulle inte gynna mer erfarna anställda som Svensk Handel påstår. Det finns heller inga som helst belägg för att det skulle skapa fler jobb.

  Handels för en solidarisk lönepolitik där vi vill att alla ska ha en lön man kan leva på - och det gäller även ungdomar. Undersökningar visar dessutom att företagens benägenhet att vilja anställa inte ökar för att prislappen på ung arbetskraft sänks. Därför ställer vi samma krav för dem som tjänar minst. Stödet för höjda lägstalöner är starkt bland våra medlemmar. Vi vill inte vara med om att skapa en låglönebransch – tvärtom – vi vill utveckla branschen.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Svensk Handel har ställt krav på individuell lönesättning och ökad lönespridning. Klart att alla vill kunna påverka sin egen lön, det är väl bra?

  Vi har idag en lönemodell med en minimilön, därutöver har vi ansvarstillägg för dem med utökat ansvar eller mer kvalificerade arbetsuppgifter. Tillägg som förhandlas lokalt inom företagen. I de flesta av våra avtal finns också ett lokalt löneutrymme att fördela bland alla anställda, storleken på det lokala löneutrymmet förhandlar vi om i de centrala avtalsförhandlingarna och fördelningen sker sedan ute på arbetsplatsen.

  Det finns idag ingenting i våra avtal som hindrar arbetsgivare från att premiera erfarna medarbetare och ge dem högre lön. Vi vill självfallet att duktiga anställda i handeln ska ha bra konkurrenskraftiga löner, men det är inte lägstalönerna som hindrar detta utan det faktum att branschen saknar bra lönesystem. Det borde vi jobba med i stället för att sänka lönerna för dem som redan har lägst lön.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Varför är ni emot visstidsanställningar?

  Det är överutnyttjandet av visstidsanställningarna vi vill begränsa. Det tycker vi är ett helt rimligt krav. Många av våra medlemmar har idag visstidsanställningar som pågått i flera år. Det ger dem ingen möjlighet att planera för ett liv, att söka lån på banken eller att flytta hemifrån. Många vet inte ens om lönen varje månad kommer att räcka till mat, kläder och arbetsresor.

  Alla ska ha möjligheten att ha en lön man kan leva av och man ska kunna planera sin framtid. De stora problemen idag är att allt fler företag anställer på allmän visstidsanställning utan att varken lämna besked om hur mycket man kommer att få arbeta eller under vilken period. Anställda rings in vid behov och vet inte hur nästa vecka eller nästa månad kommer att se ut, om de alls har något jobb att gå till?

  Faktum är att det är både enklare och billigare för företagen att ha fast anställd personal än att ständigt behöva ringa in och lära upp nya personer. Det ökar också kompetensen hos medarbetarna som därigenom kan ge bättre service till företagets kunder. Ökad kvalitet i kundmötet gynnar både företaget, de anställda och kunden.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• En del företag kan behöva anställa på deltid eller visstid på grund av variationer i säsong och under dagen – ska de få göra det?

  Vid arbetstoppar – till exempel vid jul – tycker vi att det är helt okej att ta in extrapersonal, likaså är det okej att ta in ersättare när någon anställd blir sjuk, har semester, är föräldraledig eller pluggar. Men vi tycker inte att det är okej om arbetsgivaren regelbundet använder tillfällig personal som en permanent lösning för att klara den ordinarie verksamheten.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Om antalet visstidsanställningar minskar, hur ska unga då kunna få in en fot på arbetsmarknaden?

  Många företag överutnyttjar visstidsanställningar för att kunnat spara timmar och därmed öka vinsterna i företagen. Något som även EU har påpekat. Det är detta missbruk av visstidsanställningarna vi vill komma åt.

  Det finns inga belägg för att flexibla regler för visstidsanställningar gör att fler unga kommer in på arbetsmarknaden. Om det var sant skulle man se allt fler som får fasta anställningar för vi har ju redan idag flexibla regler i Sverige.

  Även unga har rätt till trygga anställningar, så att de kan planera sitt liv och sin framtid. Om arbetsgivare har behov av att anställa tycker vi att de ska göra det på trygga villkor.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Om alla ska få rätt att jobba heltid, är inte risken stor att företag då säger upp personal som har få timmar i kontraktet?

  Egentligen är vi överens med vår motpart Svensk Handel om att andelen heltidstjänster kan öka. En majoritet, 56 procent, av alla anställda i handeln jobbar deltid (enligt statistik från år 2010).

  Om vi tillsammans hittar fungerande rutiner som gör att de anställda känner sig trygga i systemet gör de ett bättre jobb och kan på ett bättre sätt bidra till företagets utveckling och lönsamhet. Det leder i sin tur till att det blir fler trygga jobb. Rätt till heltid, där deltid är en möjlighet och inte en regel, skapar tydligare yrkesroller och de anställda kan öka sin kompetens som i sin tur stärker både individen, företaget och ytterst kunden. Med andra ord - vi har alla mycket att vinna på det.

  Uppdaterad den 21 februari 2013
• Varför vill Handels begränsa användandet av bemanningsföretag?

  Vad det handlar om är att vi vill att det ska finnas regler för hur företag kan använda sig av bemanningsföretag. Vi vill skapa ordning och reda i samband med att bemanningsföretag anlitas. Både vad det gäller villkor för dem som jobbar på bemanningsföretag och regler som gör att arbetsgivare inte ska kunna använda inhyrd personal som en permanent lösning utan enbart som ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar.

  Uppdaterad den 21 februari 2013

Vid konflikt

• Jag är inte med i facket. Vad händer om det blir strejk på min arbetsplats?

  Du strejkar också. Skillnaden mellan dig och de som är med i facket är att de som är medlemmar i Handels får konfliktersättning för den lön arbetsgivaren inte betalar ut så länge ni strejkar.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Min arbetsplats har tagits ut i strejk. Hur gör jag för att få ersättning från facket om jag inte får någon lön från arbetsgivaren?

  Är du medlem i Handels och tas ut i konflikt har du rätt till konfliktersättning. I samband med strejken kommer en representant från Handels ut till din arbetsplats och berättar vad som gäller och hjälper er med att fylla i en konfliktanmälan.

  Uppdaterad den 23 oktober 2012
• Jag har hört att man måste ha varit medlem i Handels minst tre månader för att kunna få konfliktersättning. Är det så?

  Nej, inte riktigt. Vi tog bort tremånadersregeln vid förra kongressen just för att ingen skulle råka ut för att inte få någon ersättning - till exempel när någon just börjat sitt första jobb. Viktigast i det här fallet är att han gjort en inträdesansökan via handels.se eller avdelningen och betalat sin medlemsavgift innan konflikten bryter ut.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Varför måste vi vänta? Är det inte bara att börja strejka?

  Innan man kan börja strejka måsta man lägga ett varsel om stridsåtgärd, där man talar om vad man tänker göra. Det ska göras minst sju arbetsdagar innan till exempel strejken träder i kraft (tiden beräknas från den dag arbetsgivaren tagit emot varselbrevet). Lördag, söndag samt allmänna helgdagar räknas inte som arbetsdagar, vilket innebär att varseltiden i praktiken blir minst nio dagar.

  Det är förbundsstyrelsen som fattar beslut om varsel.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Jag har bokat semester samtidigt som det blir strejk på min arbetsplats. Vad händer nu?

  Ta ut din semester precis som du planerat. Notera bara på konfliktkortet vilka dagar det gäller eftersom arbetsgivaren betalar ut din semesterlön som vanligt.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Min arbetsplats är uttagen i strejk men jag är medlem i ett annat fackförbund. Vad gäller för mig?

  Om dina ordinarie arbetsuppgifter omfattas av Handels kollektivavtal och berörs av konflikten och tas även du ut i strejk. Vad du ska tänka på i det här läget är att du ska ansöka om konfliktersättning hos ditt nuvarande förbund, inte Handels.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Vår butik är uttagen i strejk. Där har vi en tjej som jobbar 19 timmar på kontoret och 15 timmar i butiken. Hur blir det med hennes arbete under konflikten

  De arbetsuppgifter hon har, som även utförs av Handels medlemmar, får hon inte utföra. Däremot får hon utföra sina kontorssysslor om dessa ligger inom något annat förbunds avtalsområde, som till exempel fackförbundet Unionens område.

  Uppdaterad den 29 mars 2012
• Måste jag anmäla mig till arbetsförmedlingen om jag är uttagen i strejk?

  Ja, det måste du. Alla medlemmar som är indragna i konflikten är skyldiga att söka arbete under tiden de strejkar. Därför måste du anmäla dig till arbetsförmedlingen på en gång konflikten inträffar. Bäst är det om ni gör en gemensam anmälan för hela arbetsplatsen.

  Uppdaterad den 29 mars 2012

Avtal

• Det finns en ledig tjänst på jobbet och eftersom jag har vikariat så vill jag ha den. Men chefen tänker lägga ut tjänsten på arbetsförmedlingen. Får han hoppa över mig?

  Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) §6f ska arbetsgivaren lämna besked om lediga tillsvidareanställningar till personer som har en tidsbegränsad anställning. Detta kan göras genom att informationen görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen.

  Denna regel finns för att personer med tidsbegränsad anställning ska ges möjlighet att söka lediga tillsvidareanställningar. Det finns däremot ingen regel som ger personer med tidsbegränsad anställning förtur till dessa lediga tjänster.

  I LAS §25 finns dock regler om företrädesrätt till återanställning för personer som sagts upp på grund av arbetsbrist. En förutsättning för företrädesrätt är bland annat att man har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt 12 månader under de senaste tre åren.

  I LAS §25a finns också regler om att deltidsanställda har företräde till en anställning med högre sysselsättningsgrad, om man anmält intresse om detta till arbetsgivaren.

  Detta innebär i praktiken att arbetsgivaren inte kan nyanställa någon annan om det finns personer med tillräckliga kvalifikationer som har företrädesrätt till återanställning eller till utökad sysselsättningsgrad.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Har arbetsgivaren rätt att avsluta min provanställning trots att jag inte har gjort något fel?

  Ja. Om arbetsgivaren avslutar provanställningen innan prövotiden har löpt ut har du rätt att arbeta kvar två veckor från dess att beskedet har lämnats till dig.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Har jag rätt till betald lön (permission) för att gå på min mormors begravning?

  Ja, om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Har jag rätt till ob-ersättning om jag jobbar som trainee på en frisörsalong?

  Ja, du har rätt till ob-ersättning.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur lång uppsägningstid har jag om jag är tillsvidareanställd i butik och säger upp mig själv?

  Om du säger upp dig själv från din tillsvidareanställning har du en månads uppsägningstid, om ni inte har kommit överens om något annat i anställningsbeviset.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur många semesterdagar har jag rätt till om jag blev anställd den 1 juli?

  Du har rätt till 25 semesterdagar. Semesterlagen skiljer här på betald och obetald semester. Semesteråret, 1 april-31 mars, är den period som semesterledighet ska läggas ut. Rätt till semesterlön tjänas in under intjänandeåret den 1 april-31 mars före semesteråret. Man tjänar in cirka två semesterdagar per månad. För att beräkna hur många betalda semesterdagar du har tjänat in tar du: anställningstiden under intjänandeåret * 25 dagar/365 dagar. Summan du får avrundas upp till hela dagar.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur många timmar är heltid om jag jobbar i butik?

  Om du arbetar i en sexdagarsöppen butik är heltidsmåttet 40 timmar per vecka. Om du arbetar i en sjudagarsöppen butik är heltidsmåttet 38,25 timmar per vecka.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Jag är sjukskriven och tänkte ta semester. Försäkringskassan har sagt okej till ersättning från dem samtidigt som jag får semesterersättning från arbetsgivaren. Men chefen tänker inte betala något så länge jag får ersättning från FK. Får han göra så?

  Semesterlön innebär att man får ut 13 procent med kollektivavtal och 12 procent utan kollektivavtal när man tar ut semesterledighet. Semesterersättning är en ersättning för ej uttagen semesterledighet med semesterlön och betals ut i samband med anställningens avslutande eller semesterårets slut.

  Rätten till att få ut sin semesterlön är kopplad till semesterledigheten. Om man är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, så har man ingen rätt att få ut sin intjänade semester och semesterlön enligt semesterlagen. Därför är arbetsgivaren inte skyldig att utbetala innestående semesterlön under sjukskrivningsperioden.

  Har man varit förhindrad på grund av sjukdom att ta ut någon intjänad semesterledighet och semesterlön under semesteråret, ska man få en semesterersättning utbetald vid semesterårets utgång.

  Semesteråret är enligt lagen 1 april-31 mars. Motsvarande tid året innan semesteråret är intjänandeåret.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Jag är tillsvidareanställd på 75 procent i butik, men har jobbat mer än dagens pass på grundschemat. Har jag rätt till övertid, övertidsersättning eller liknande?

  Arbete utöver schemat, för en deltidsanställd, kallas för mertidsarbete. Det ger naturligtvis rätt till lön och i förekommande fall ob-ersättning, men övertidsersättning kan man bara få om man arbetar mer än vad en heltidsanställd kollega normalt gör.

  I kollektivavtalet för detaljhandel står i §7 mom 4 att övertidsersättning till deltidsanställd utgår för arbetstid som överstiger 38.25 timmar under veckan, om man arbetar i en sjudagarsöppen butik. Exempel: Anställningen är på 30 timmar/vecka och schemat för den aktuella veckan är på 35 timmar. Om man då tar ett extrapass på 6 timmar så har man arbetat 41 timmar den veckan. Då utgår övertidsersättning för de timmar som ligger över 38.25 = 2.75 timmar.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Kan arbetsgivaren säga upp någon som har varit tjänstledig i mer än två år med just motiveringen att den anställde varit borta länge?

  Nej. En arbetsgivare kan inte säga upp en anställd med motiveringen att personen varit tjänstledig länge. Det är inte saklig grund enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren måste ju i första skedet ha beviljat tjänstledigheten och förstått att den anställde skulle vara borta just den tiden.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Vad gäller angående arbetstidsförkortning?

  När det gäller arbetstidsförkortning finns två alternativ, endera sker det genom lagstiftning eller genom kollektivavtal. Skillnaden mellan dessa alternativ är att en arbetstidförkortning genom lagstiftning blir generell över hela arbetsmarknaden och den bekostas av samhället, det vill säga av den samlade produktionen av varor och tjänster. En arbetstidsförkortning via kollektivavtal blir enbart riktad till de anställda som omfattas av kollektivavtalet, kostnaden för en sådan arbetstidsförkortning bekostas av avtalsområdet, det vill säga kostnaden tas av det totala löneutrymmet på det aktuella avtalsområdet.

  Det är helt riktigt att det finns förbund som har infört arbetstidsförkortning i sina kollektivavtal, till exempel IF Metall, de har under ett antal år avsatt 0,5% av löneökningarna varje år, åtta timmer per år, de har idag cirka 74 timmar arbetstidsförkortning per år.

  För dig som arbetar inom Detaljhandelsavtalets område finns ingen arbetstidsförkortning reglerad, Handels har inte ansett sig ha råd att bekosta en arbetstidsförkortning utan ser lagstiftningsvägen som eventuell utväg för en arbetstidsförkortning. Som situationen ser ut även de närmaste åren kommer Handels att ha fullt upp med att strida för att alla medlemmar får tillräckligt många timmar per vecka för att klara sin egen försörjning. Däremot finns det ett antal medlemsgrupper som gärna ser att Handels börjar driva frågan om arbetstidsförkortning, så vi får väl se hur vi hanterar frågan vid kommande avtalsförhandlingar.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Vad menas med att man får en generell och en lokal löneökning?

  Den generella delen får alla. Den lokala delen förhandlas det först om lokalt med arbetsgivaren och den tillfaller sedan de anställda såsom överenskommits i förhandlingarna. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens träder den så kallade stupstocken in, vilket innebär att även den lokala delen blir generell.

  Uppdaterad den 19 april 2012
• Vilket OB-tillägg gäller inom handeln för nyårsafton?

  Före klockan 12 på dagen är OB-tillägget 0 procent, det vill säga ordinarie timlön. Efter klockan 12 på dagen är OB-tillägget 100 procent.

  Nyårsaftonen räknas som en lördag enligt kollektivavtalet för detaljhandeln.

  Uppdaterad den 15 november 2012

Autogiro

• När börjar autogirot att fungera?

  När du har skickat in din anmälan om autogiro så registrerar vi den och skickar anmälan vidare till Bankgirocentralen (BGC) som därefter meddelar din bank.

  Det tar normalt tar 1-2 månader innan din autogirobetalning startar.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• När får jag mina biobiljetter?

  Så snart din första medlemsavgift har dragits så skickar vi biobiljetterna till dig med posten. Det betyder att det normalt tar 2-3 månader innan du får dina biobiljetter.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Vad ska jag göra med inbetalningskort som Handels skickar till mig?

  Under tiden fram tills dess att autogirot startar så kommer inbetalningskort att fortsätta sändas ut, använd dessa. När inbetalningskort slutar att gå ut så fungerar autogirot.

  Uppdaterad den 11 december 2012

Förälder

• Jag är i sjunde månaden och har blivit sjukskriven på grund av problem med ryggen. Försäkringskassan beviljar mig inte sjukpenning, vad ska jag göra?

  Först och främst bör du överklaga Försäkringskassans beslut. Hur du gör för att överklaga ska framgå av beslutsbrevet från Försäkringskassan. Även om Försäkringskassan hävdar att besvären kan vara vanliga under en graviditet är din arbetsförmåga som ska bedömas. Se om du kan få en så kallad second-opinion, ett läkarintyg från en annan läkare som styrker att du är oförmögen att utföra ditt arbete på grund av dessa besvär. Dock har Försäkringskassan överlag skärpt bedömningarna och det är numera vanligt att människor nekas sjukpenning.

  Om det i slutändan blir så att du inte får sjukpenning måste du gå tillbaka till arbetsplatsen, trots att du faktiskt inte just nu kan utföra några arbetsuppgifter.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Kan föräldralediga som får två barn i rask följd och inte arbetar mellan föräldraledigheterna riskera att bli av med sin anställning?

  Nej. Föräldraledighet är inte saklig grund för uppsägning. Inte ens om det rör sig om föräldraledighet för två barn i rask följd. Föräldraledighetslagen §17 är tydlig på den punkten: ”Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.”

  Föräldralediga har ett förstärkt skydd om det skulle bli fråga om uppsägningar på arbetsplatsen (till exempel driftsinskränkning). De föräldraledigas uppsägningstid börjar inte löpa förrän första dagen de är tillbaka i arbete efter föräldraledigheten.

  Uppdaterad den 15 november 2012
• Vad ska jag tänka på när jag går på föräldraledighet?

  Du behöver säga till arbetsgivaren att du avser att vara föräldraledig senast två månader innan föräldraledighetens början, eller så snart som möjligt.

  Om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal kan du ha rätt till föräldralön. Föräldralönen utbetalas av arbetsgivaren.

  Tänk på att även skicka in en blankett till AFA-försäkring, då betalas avtalspension in även under din föräldraledighet. Blanketten kan du få av din arbetsgivare, på AFA-försäkrings hemsida eller genom Handels Direkt.

  Glöm inte att kontakta Handels för att ändra din inkomst så att du betalar en lägre avgift under föräldraledigheten.

  Uppdaterad den 11 december 2012

På jobbet

• Hur gör jag som deltidsanställd om jag vill utöka min arbetstid?

  Du behöver själv anmäla till arbetsgivaren att du vill arbeta fler timmar. Anmälan gör du helst skriftligt så att arbetsgivaren har detta underlag när behov uppstår. Du som deltidanställd har företrädesrätt till utökad arbetstid upp till heltid när det finns behov av mer arbetskraft på arbetsplatsen, förutsatt att du har tillräckliga kvalifikationer och att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur långt innan kan arbetsgivaren göra ändringar i schemat?

  Om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal kan schemaändringar göras tidigast en månad innan ändringen börjar gälla. Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal kan arbetsgivaren göra ändringar i schemat tidigast två veckor innan ändringen börjar gälla.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur länge får jag jobba i sträck utan rast?

  Du har rätt till rast efter 5 timmars arbete.

  Uppdaterad den 11 december 2012
• Hur länge får jag sitta i kassan i sträck?

  Om du arbetar i en utgångskassa ska du sitta i kassan i högst två timmar i sträck, sedan har du rätt till andra arbetsuppgifter eller paus.

  Om arbetet i utgångskassa är ensidigt upprepat och starkt styrt får man arbeta där max fyra timmar per dag och 20 timmar i veckan. Efter två timmar ska man ha minst 20 minuters paus, antingen rast eller andra arbetsuppgifter som att plocka varor. Att byta mellan vänster- och högerkassa räcker inte.

  Undantag från riktlinjerna, som finns i ett väglednings-PM från Arbetsmiljöverket, får göras för den som jobbar max två dagar per vecka.

  Arbetsmarknadens parter, det vill säga facket Handels och arbetsgivarna Svensk Handel och KFO, har kommit överens om en handledning som talar om hur man ska hantera ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa. Punktkassor som inte är ensidigt upprepat och starkt styrt har inte samma regler, då det arbetet kan varieras med andra arbetsuppgifter.

  Uppdaterad den 15 november 2012