Här plockas grönt dygnet runt

Plock och förhandlingar pågår dygnet runt. Steffan Parra är ordförande i Handelsklubben på Grönsakshallen i Stockholm. Mika Pietikäinen är huvudskyddsombud på lagret.

Det är kallt som i ett kylskåp på lagret, men rätt kläder i flera lager och 20 000 steg under ett pass värmer. På småplocket förbereds för ett litet pausrum där den som behöver vila eller värma sig kan ta en kort paus. Det är ett av skyddsorganisationens och fackklubbens alla förslag till förbättringar. 

– Jag fryser aldrig, säger klubbordförande Steffan Parra, som dessutom har ett pass i veckan i frysrummet. Där är det minus 27 grader.
Steffan Parra jobbar alltid på natten. Det passar honom utmärkt. Han är nattmänniska, får mer betalt och mindre arbetstid. På natten räknas 6,5 timmars arbete per dag som heltid. Andra har sina skäl för att jobba natt. Det kan handla om att få ihop livet som familj eller ekonomin.

Fackklubben är väl medveten om de risker som natt- och skiftarbete innebär, till exempel sömnsvårigheter, övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, mag- och tarmproblem. De anställda erbjuds läkarundersökning vartannat år.
– Vi vet att långvarigt nattarbete förkortar livet, säger Mika Pietikäinen som är huvudskyddsombud på lagret, och om någon vill sluta på natten så löser vi det med företagsledningen.
– Det är inget vi går och tänker på – vi är mer oroliga för ryggproblem, säger Steffan Parra.
– För skadar man ryggen påverkas hela livet.

Nästan alla beställningar plockas för hand. Grönsakerna ligger i plastbackar, trälådor, kartonger eller säckar och de anställda tar ett kolli och placerar i en bur. En del är packat individuellt, som exempelvis salladshuvud, och ligger i djupa kar.
– Ett salladshuvud väger inte så mycket, men eftersom rörelsen att böja sig och lyfta fyra huvud är repitativ innebär det en hälsorisk, berättar Mika Pietikäinen och förklarar att de vill vända karen och öppna upp sidorna så att de anställda slipper luta sig djupt ner i karet.
– Vi har många lyft från låg höjd och det jobbar vi på att få bort, säger han.

Klubben jobbar systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. De har analyserat alla kända risker på lagret och prioriterat åtgärder. Nu checkar de av punkt efter punkt. Högst prioritet har de höga lyften: 5-15 kilo som de är tvungna att lyfta högre än axlarna och försiktigt släppa ner i burarna. Det är varor som kommer in sent till lagret eller frysta varor som läggs i burarna allra sist.
Problemet är delvis löst. Genom att ställa de burar som behöver kompletteras vid sidan av slipper de tränga sig mellan burarna och vrida ryggen samtidigt som de lyfter högt.

Nu fokuserar de på golvet i småplocket. Det lutar. Det ger yrsel och risk att vagnarna rullar iväg och kör på personalen. Lösningen är enkel i teorin. Nu gäller det att få med företaget på noterna.
– Åsarna måste slipas ner så att det blir jämt, säger Mika Pietikäinen.
– Många vägrar att jobba på den ytan så tyvärr blir det mest inhyrd personal i småplocket.
– De är helt i beroendeställning och vågar inte ställa krav, säger Steffan Parra.
– Men vi ska stå på oss och kämpa så att vi får ordning på golvet.

Steffan Parra har jobbat på Grönsakshallen sedan 2005. Han började som sommarjobbare och i år blev han vald till klubbordförande.
– Jag hade tänkt att jobba här ett år, men jag fastnade.
– Det är kollegorna som gör det! Det är lite högre musik på natten och lite mer galenskaper så jag trivs.
Eftersom produktionen är igång dygnet runt och många i klubbstyrelsen jobbar natt sker en hel del fackligt arbete då. Arbetsgivaren kommer in på natten och förhandlar och informerar.
– Jag har begärt att få facklig tid på dagen, men tills det är löst kör vi på natten.
– Det är inga problem för mig – jag är pigg!

Lagret har ungefär 170 anställda på olika avdelningar. Cirka 30 är chaufförer och drygt 20 jobbar i produktionen med att processa grönsaker, exempelvis strimla sallad och förvandla gurka, tomater, frukt med mera till skivor, stavar, fyrkanter eller vad helst kunden vill ha. Resten plockar beställningarna.
Därutöver använder företaget bemanningsföretag. Ungefär 25 procent är inhyrda. Det är en kraftig minskning.
– Vi följer statistiken noga över inhyrning och arbetskraftsbehov, säger Steffan Parra och berättar att ungefär 15-20 personer har blivit anställda istället för inhyrda.
– Vi är inte nöjda än! Vi tycker att det är rimligt med cirka 10-15 procent inhyrda och vi kämpar för att komma dit.
Bemanningsanställda är ett bra tillskott vid arbetstoppar och när det är högsäsong som för Grönsakshallen infaller på våren och hösten. När uteserveringarna öppnar i april är det bråda tider. Likaså i augusti när skolorna startar och storköken drar igång sin verksamhet.
– Då blir det mycket övertid här, men vi kan alltid lösa det på frivillig basis, säger Steffan Parra.

Artikeln är publicerad i Avdelningsnytt i Stockholm nr 3 2019.

Läs fler nyheter från avdelning 20 här.

Publicerad: 4 november 2019