Handels historia

1890–1920: Handels bildas och överlever

Handelsarbetare och varuutkörare börjar organisera sig. Trots motgångar klarar flera lokala handelsarbetarefackföreningar att växa. I Stockholm bildades Gross- och Minuthandelsarbetarefackföreningen redan 1890 men ansluter sig till förbundet först 1912. Malmö varuutkörare bildar fackförening 1902 och räknas officiellt som förbundets första avdelning. Förbundet bildas 1906.  
 
Organiseringen går inte alltid väl. Bland annat misslyckas Per Albin Hansson och Gustav Möller med att organisera handelsarbetare i butiker i Malmö. De fick i stället ägna sig åt att bli partiledare/statsminister och partisekreterare/socialminister.  
 
Varuutkörarna var den första större yrkesgruppen i Handels. De levererade med häst och vagn mejerivaror, bröd, öl och andra varor från fabriker och lager till butikerna. Lagerarbetarna och de kooperativa kontoristerna och butiksbiträdena organiserade sig gradvis allt mer. Kooperationen blev det första ”moderna” mångfilialföretaget inom handeln. Den privata sidan bestod fortfarande av enskilda handelsmän och var svårare att organisera. 

1920–1949: Handels tar strider, etablerar sig och växer

Det är inte alla arbetsgivare som vill acceptera handelsarbetarnas rätt till organisering och kollektivavtal. Under 1920- och 30-talen talet får Handels ta till strejkvapnet otaliga gånger. Exempelvis genomfördes 26 strejker under 1920 och under det året var ingen dag strejkfri.

För privata butiksanställda – den idag största gruppen i Handels kom den stora organiseringsvågen långsamt i gång. Bidragande orsaker till detta var att även den privata handeln utvecklade mångfilialföretag till exempel EPA och Tempo, samt att ett stort antal handelsavdelningar växte fram över hela landet. Tjänstemän, kontorsanställda inom fackföreningsrörelsen och övriga folkrörelser började också organisera sig i slutet av 1920-talet.

Handels strävade efter att likt sina systerorganisationer i Norge och Danmark bli ett stort Handels och Kontor. I början av 1920-talet var Handels ett tjänstemannaförbund som organiserade kontorister inom industrin. De var organiserade i stora företag som SKF och Kockums. Men vid LO-kongressen 1926 förlorade Handels möjligheten då industriförbundsprincipen vann. Industriförbunden inom LO kunde dock inte organisera tjänstemännen och i stället växte en stark tjänstemannarörelse fram.

Trots detta växte Handels snabbt under perioden eftersom handeln växte. Från 7 500 medlemmar 1920 till 62 000 medlemmar 1949. En genomsnittlig nettoökning med över 1 800 medlemmar per år.  

Under 1940-talet sker stora förändringar genom centralisering av avtalsverksamheten. Inom parti- och detaljhandeln börjar riksavtal gradvis ersätta alla lokala kollektivavtal.   

1950–1989: En skördetid när medlemmarnas villkor blir allt bättre  

Handels kämpar tillsammans med övriga arbetarrörelsen för att förbättra villkoren genom både lagar och avtal. Det blir en lång skördetid med förbättringar. Arbetstiden förkortas i lag från 48 till 40 timmar. Semester ökar genom lagstiftning från två till fem veckor. Välfärden byggs ut med satsningar på skolor, förskolor, vård och omsorg. Även tryggheten stärks genom förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen och allmän sjukförsäkring, samt föräldraledighet och pensioner. Reallöner ökar.

Sverige klarar 70-talets internationella kriser relativt bra. Andra länder drabbas av massarbetslöshet, medan Sverige håller arbetslösheten låg samtidigt som över en miljon kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Jämställdheten förbättras genom utbyggnad av den offentliga sektorn, avskaffande av diskriminerande kvinnolöner i kollektivavtalen och avskaffad sambeskattning. Arbetsrättsliga lagar under 1970-talet leder till ökad facklig aktivitet på arbetsplatserna.

Handels växer kraftigt. Från 64 000 medlemmar 1950 till 159 000 medlemmar 1989. Från 1956 är fler kvinnor medlemmar än män och Handels blir ett alltmer kvinnodominerat förbund. Urmakarna 1970 och frisörerna 1989 uppgår i Handels.   

1990–2031: Ekonomiska kriser och fortsatt kamp  

Från 1990 har Handels fått fortsätta sin fackliga kamp genom flera ekonomiska kriser. Kampen har i mångt och mycket handlat om att försöka mota försämringar som gradvis hade införts av olika regeringar, samtidigt som arbetsgivarnas positioner på arbetsmarknaden stärktes.

En stor anledning var den stora 90-talskrisen som ledde till massarbetslöshet. Arbetsgivarförbunden inom SAF ville helt avskaffa riksavtalen och Handels fick gå före i kampen om att rädda dem 1993 då industrin inte kunde komma överens. Under 1995 strejkar Handels, dels en stor allmän strejk, dels genom strejken mot Toys R Us. 
Handels bidrar till att skapa en ny lönebildningsregim där både lönekostnader och fördelning skulle beaktas. Regimen fungerade väl fram till 2010 men hade det svårt att under 2010-talet hålla upp lönerna och en rättvis fördelning.

De åtta åren med den borgerliga Reinfeldtregeringen innebar en svår tid. På politisk väg tvingades höjningar av fackavgifterna fram, samtidigt som det skedde stora försämringar i a-kassan och sjukförsäkringen. Handels tappade 2006–2010 ca 25 000 medlemmar, men kunde sedan genom en satsning på värvning åter växa under 2010-talets första hälft.

Pandemikrisen 2020–2021 följdes av inflationskrisen 2022–2023.     

Tillsammans fortsätter vi skriva historia

Handels historia är berättelsen om vad som händer när människor går ihop. Varje framgång där vi förbättrat villkoren och höjt lönerna, varje gång vi stoppat försämringar – allt har varit möjligt för att vi gjort det tillsammans. När vi går ihop får vi styrka att förändra både på arbetsplatsen och i samhället. 

Men vi är inte klara. Vår kamp för ett rättvist samhälle med trygga jobb, löner att leva på och arbetsplatser där alla behandlas med respekt fortsätter. Tillsammans har vi skrivit vår historia, och tillsammans formar vi framtiden. 

Gå med i Handels och skriv historia du med.