”Konkursvåg drar fram i detaljhandeln”, var faktiskt rubriken på en TT-artikel som publicerades i tidningen Näringslivet för en tid sedan. Visst, jag förstår att det är lockande att skriva braskande rubriker och hitta citat om att det går dåligt. Men man måste kunna värdera data. Ett gott råd är att först luta sig tillbaka och titta närmare på data under en längre tid.
Källa: SCB
För, om vi ser till statistiken, visar det sig att antalet konkurser ligger på historiskt låga nivåer. Det gäller även om vi ser till september 2022. Efter den tillfälliga ökningen i början av pandemin har antalet konkurser minskat rejält. Under den långa högkonjunkturen på 2010-talet var de betydligt fler. En förklaring är att det gått mycket bra för handeln under och efter pandemin. Branschen slog vinstrekord under pandemiåret 2020 och har gått starkt hela perioden efter det. Men hur ska vi då se på konkurserna nu?
Först bör vi komma ihåg att konkurser är ett naturligt inslag i en kapitalistisk marknadsekonomi. I en bransch kommer det alltid finnas företag som går sämre och inte klarar sig. Oftast beror det på strukturella förändringar kombinerat med brister i företagande. Det är mest vanligt i mindre företag. Runt 70 procent sker i företag med 1–4 anställda.
Det är också en facklig fråga på olika sätt. Vi vill ha företag som betalar anständiga löner. Att rädda olönsamma företag genom att sänka löner är otänkbart i Sverige. Det skulle dessutom bidra till en sämre ekonomisk utveckling i branschen. Samtidigt är det viktigt att stödja medlemmar som förlorar jobbet i strukturomvandlingar och konkurser. Det handlar om allt från information om den statliga lönegarantin, att hjälpa till med till a-kassa, särskilda försäkringsförmåner (AGB, inkomstförsäkring), samt att via omställningsorganisationen TSL erbjuda hjälp att hitta nya jobb. I genomsnitt drabbas 200 anställda i månaden av konkurser. Medlemskap i facket är därför viktigt.
Hur konkurserna kommer att utvecklas framöver är svårt att veta exakt. Med tanke på att vi under lång tid haft historiskt få konkurser talar en del för att antalet kan komma att stiga till genomsnittliga nivåer. Men poängen är att det i så fall är just normalt, inte någon katastrof.
Först bör vi komma ihåg att konkurser är ett naturligt inslag i en kapitalistisk marknadsekonomi. I en bransch kommer det alltid finnas företag som går sämre och inte klarar sig. Oftast beror det på strukturella förändringar kombinerat med brister i företagande. Det är mest vanligt i mindre företag. Runt 70 procent sker i företag med 1–4 anställda.
Det är också en facklig fråga på olika sätt. Vi vill ha företag som betalar anständiga löner. Att rädda olönsamma företag genom att sänka löner är otänkbart i Sverige. Det skulle dessutom bidra till en sämre ekonomisk utveckling i branschen. Samtidigt är det viktigt att stödja medlemmar som förlorar jobbet i strukturomvandlingar och konkurser. Det handlar om allt från information om den statliga lönegarantin, att hjälpa till med till a-kassa, särskilda försäkringsförmåner (AGB, inkomstförsäkring), samt att via omställningsorganisationen TSL erbjuda hjälp att hitta nya jobb. I genomsnitt drabbas 200 anställda i månaden av konkurser. Medlemskap i facket är därför viktigt.
Hur konkurserna kommer att utvecklas framöver är svårt att veta exakt. Med tanke på att vi under lång tid haft historiskt få konkurser talar en del för att antalet kan komma att stiga till genomsnittliga nivåer. Men poängen är att det i så fall är just normalt, inte någon katastrof.
