En av de allra främsta utmaningarna som fackförbunden dock tycks ha har gemensamt är att motivera för förbundet och medlemmarna varför vi som fack ska ägna oss åt miljö- och klimatfrågan – inte vid sidan av de fackliga grundfrågorna, utan som en integrerad del av vårt basfackliga arbete. Men också hur slit- och slängtanken vi länge talat om kopplat till konsumtion, kan överföras till hur vi löntagare behandlas på arbetsmarknaden.

Så kan anställda bidra till att göra handeln mer hållbar

I en ny rapport ”Så kan anställda bidra till handelns miljö- och klimatomställning” som publicerades förra veckan (31/3) har vi fördjupat oss i frågan om hur de anställda vill vara en aktiv del i miljö- och klimatomställningen och vad de förväntar sig av oss som fackförbund.

Våra medlemmar har nämligen en unik position vad gäller att se hur branschen förändras utifrån vad kunderna efterfrågar, särskilt de som arbetar i butik och dagligen träffar kunder. Rapporten visar att anställda anser att branschen behöver ställa om, men att dagens kompetensutveckling inte lever upp till de krav och förväntningar som ställs på hållbarhet. Anställda upplever i hög grad arbetet med miljö- och klimat på företaget som toppstyrt och att chefer inte tar tillvara den kunskap som anställda besitter som skulle annars kunna leda till ett mer framgångsrikt miljö- och klimatarbete.

Samtidigt uppges flera hinder vad gäller att tillgodogöra sig information som kunnat leda till kompetensutveckling vad gäller miljö- och klimat, bland annat för många anställda på deltid och visstid, samt underbemanning. Slimmade organisationer och otrygga anställningar- en slags slit-och slängsyn på löntagare- försämrar med andra ord förutsättningarna för en mer hållbar bransch.

Konsumtionsbaserade utsläppsmål – slutet på slit och släng?

Idag den 7 april kommer Miljömålsberedningen att presentera ett förslag för regeringen om införandet av ett konsumtionsmål. Det har i förväg skvallrats om att samtliga riksdagspartier är överens om ett nettonollutsläpp från konsumtion till 2045 och att målet ska ingå i det klimatpolitiska ramverket. Det är något som Handels bland andra varit med och drivit via Klimatmålsinitiativet under lång tid och som skulle innebära att Sverige är först i världen med att ha ett sådant mål.

Om inte detta ger en tydlig signal till branschen om att vi nu behöver ställa om, så är det oklart vad som ska krävas. Dock är det viktigt att den slit- och slängmentalitet vi nu ser är på väg att reformeras vad gäller konsumtion, även avskaffas i synen på löntagare. För att en omställning av branschen ska vara möjlig, behöver även arbetsgivarna komma till insikt om att de anställda är en värdefull resurs som kan vara nyckeln i omställningen. Men då behöver anställda ges de rätta förutsättningarna.