Kläder har en betydande klimatpåverkan. Närmare 20 % av klimatpåverkande utsläpp bland sällanköpsvaror kommer från kläder och skor. Det är den enskilt största källan till utsläpp bland sällanköpsvaror. Så behöver det inte vara. I med att 80% av utsläppen kan spåras till produktionen skulle ökad Second hand-försäljning göra stor skillnad. Men det behövs samtidigt nya plagg som håller länge och som i högre grad består av effektivt återvunnet material.

En vanlig föreställning är att det inte ligger någon miljövinst i kläder med återvunnet material. Men återvunnet material kan absolut göra skillnad om det utvinns effektivt och resulterar i en ny råvara av hög kvalitet. Kläder med återvunnet material skulle dessutom kunna vara avsevärt bättre för miljön om det återvunna materialet i plaggen faktiskt var klädfiber. Det vanligast förekommande återvunna materialet i kläder är plast medan endast omkring en procent av klädavfall materialåtervinns. Det är därför angeläget med en lagtext som säkerställer en bra hantering av textilavfall.

Ett lagförslag finns nu på bordet, men det har uppenbara brister. Det uppfyller med liten marginal EUs-avfallsdirektiv och saknar mycket av det som behövs för att få till ett fullt fungerande cirkulärt system för kläder.

• Uppmuntra återanvändning

EUs avfallsdirektiv gör gällande att medlemsländerna ska uppmuntra återanvändning eftersom den största miljöbesparingen ligger i att kläder används längre. Lagförslaget tillgodoser detta genom att ställa krav på kommunerna att informera om miljövinsterna av återanvändning, men det specificeras inte hur det ska gå till. Kommunerna är dessutom den enda samhällsaktörer som får ett ansvar att informera om och uppmuntra till återanvändning, vilket rimligen inte räcker långt.  En av de aktörer som kunde getts ett ansvar är handlare. Det hade kunnat ge effekt utan att vara kostsamt.

• Precisera hur insamlingen ska gå till

Kläder räknas som hushållsavfall och har därför varit kommunens ansvar. Det befästs av den föreslagna lagtexten, men det finns varken tydliga eller skärpta krav på hur ansvaret för insamling ska tas. För att systemet ska fungera behöver det ställas krav som säkerställer att det blir lätt för den enskilda konsumenten att lämna in sitt klädavfall. Lagförslaget gör nämligen alla skyldig att sortera ut klädavfall och se till att det kommer till återvinningsinsamling. Lägger man ett sådant ansvar på enskilda individer måste det säkerställas att det finns rimliga förutsättningar att ta det.

• Belöning för att göra rätt

På ett område som detta hade det varit en fördel om de som följer lagen belönades för det. Pantsystem för textilier har varit uppe för diskussion, men lagförslaget går helt förbi den idéen. I brist på ett pantsystem har flera större handlare infört egna ordningar som kan liknas vid ett sådant, men det är en högst otillräcklig garant för att allt klädavfall i landet ska gå till återvinning.

• Principer och rutiner för uppföljning och kontroll

Det finns uppenbara risker för att lagstiftningen i rådande utformning kommer att ha en begränsad effekt. Det gör det särskilt viktigt att ha ett konkret och robust system för uppföljning och kontroll. Något sådant föreslås inte.

• Investeringar i materialåtervinning

Lagtexten behandlar i princip bara själva insamlingen. Men en fungerande insamling är ingen garant för att klädavfall återvinns miljö- och kostnadseffektivt in i nya varor. Bland annat krävs investeringar som främjar bra teknologi för materialåtervinning. När detta inte berörs av lagstiftningen behöver det hanteras av andra initiativ inom regeringens miljö- och klimatpolitik.


Det är tydligt att den föreslagna lagtexten inte är ett tillräckligt svar på miljö- och klimatproblem kopplat till kläder. Grunden för en mer komplett och ambitiös politik behöver läggas av den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen ska utforma. Det gäller många frågor som rör miljö- och klimatpåverkan från konsumtion av varor. Regeringen har aviserat att den avser ta in synpunkter från branschen till handlingsplanen. I det är Handels beredd att vara en tydlig och konstruktiv röst.