Arbetsmiljö
25 april 2023
Arbetsmiljön måste stå i fokus vid införandet av ny teknik
Automatisering på lager riskerar att innebära ökad monotoni i arbetet, mer ensamjobb och mindre frihet för de anställda. Det berättade i slutet av förra veckan forskarna Joakim Kembro och Andreas Norrman när de presenterade färsk forskning kring automationens påverkan på handeln.
Forskning på hur de anställda påverkas av den tekniska utvecklingen på lager är annars ovanlig. Istället är det lönsamhet och effekter på produktiviteten som brukar stå i fokus, något som även det är teman i Kembros och Norrmans forskning.
I Handels rapporter har vi dock undersökt hur de anställda upplever den nya tekniken och kunnat konstatera att det finns en rad risker med hur ny teknik introduceras och används på lagerarbetsplatser idag. Bland annat har vi kunnat visa att tekniken riskerar att leda till övervakning av de anställda. Även detta var aktuellt förra veckan när anställda på ett ICA-lager kontaktade Integritetsskyddsmyndigheten eftersom de digitala systemen använts för att i realtid kontrollera toalettbesök och individuell produktionstakt.
Att arbetsgivare, i strid med bland annat GDPR, utnyttjar de tekniska systemens möjligheter till detaljstyrning är något som är tydligt i både rapporten ovan och vår senaste undersökning Människa-maskin-arbete. Där uppger över hälften av de tillfrågade att ny teknik leder till ökad övervakning på lagren. Detta riskerar leda till ökad stress och i förlängningen både sämre fysisk och organisatorisk och social arbetsmiljö. I samma rapport konstaterar vi också att arbetsgivarna brister i sitt arbete med att involvera de anställda när ny teknik införs. Något som i sin tur också innebär att arbetsmiljöhänsyn sällan tas när nya arbetssätt och ny teknik introduceras i verksamheten.
Konsekvenserna blir just den ökade monotoni, mindre social kontakt och starkt styrda arbete som Kembro och Norrman finner i sin forskning. De lyfter även fram att i spåren av en sämre arbetsmiljö försöker företagen i stället locka anställda med attraktiva loungemiljöer, gym, padelbanor och yoga.
Att ny teknik på lager leder till dålig arbetsmiljö är dock ingen naturlag. Om de anställda involveras och får kompetensutveckling för att kunna arbeta med att drifta nya tekniska system kan arbetsmiljön i stället bli bättre. Om företagen arbetar med rotation till mer avancerade arbetsuppgifter kan monotonin undvikas och om nya tekniska system programmeras för att ge de anställda möjlighet till social kontakt och inflytande över arbetsprocessen behöver nya tekniska system inte innebära starkare styrt arbete.
Men det förutsätter att även arbetsmiljöhänsyn tas vid beslut om hur ny teknik ska användas på våra arbetsplatser. För padelbanor och yogaklasser i all ära, en bra arbetsmiljö påverkas allra mest av hur själva arbetet är organiserat, inte av de få pauser man kan få från det.
I Handels rapporter har vi dock undersökt hur de anställda upplever den nya tekniken och kunnat konstatera att det finns en rad risker med hur ny teknik introduceras och används på lagerarbetsplatser idag. Bland annat har vi kunnat visa att tekniken riskerar att leda till övervakning av de anställda. Även detta var aktuellt förra veckan när anställda på ett ICA-lager kontaktade Integritetsskyddsmyndigheten eftersom de digitala systemen använts för att i realtid kontrollera toalettbesök och individuell produktionstakt.
Att arbetsgivare, i strid med bland annat GDPR, utnyttjar de tekniska systemens möjligheter till detaljstyrning är något som är tydligt i både rapporten ovan och vår senaste undersökning Människa-maskin-arbete. Där uppger över hälften av de tillfrågade att ny teknik leder till ökad övervakning på lagren. Detta riskerar leda till ökad stress och i förlängningen både sämre fysisk och organisatorisk och social arbetsmiljö. I samma rapport konstaterar vi också att arbetsgivarna brister i sitt arbete med att involvera de anställda när ny teknik införs. Något som i sin tur också innebär att arbetsmiljöhänsyn sällan tas när nya arbetssätt och ny teknik introduceras i verksamheten.
Konsekvenserna blir just den ökade monotoni, mindre social kontakt och starkt styrda arbete som Kembro och Norrman finner i sin forskning. De lyfter även fram att i spåren av en sämre arbetsmiljö försöker företagen i stället locka anställda med attraktiva loungemiljöer, gym, padelbanor och yoga.
Att ny teknik på lager leder till dålig arbetsmiljö är dock ingen naturlag. Om de anställda involveras och får kompetensutveckling för att kunna arbeta med att drifta nya tekniska system kan arbetsmiljön i stället bli bättre. Om företagen arbetar med rotation till mer avancerade arbetsuppgifter kan monotonin undvikas och om nya tekniska system programmeras för att ge de anställda möjlighet till social kontakt och inflytande över arbetsprocessen behöver nya tekniska system inte innebära starkare styrt arbete.
Men det förutsätter att även arbetsmiljöhänsyn tas vid beslut om hur ny teknik ska användas på våra arbetsplatser. För padelbanor och yogaklasser i all ära, en bra arbetsmiljö påverkas allra mest av hur själva arbetet är organiserat, inte av de få pauser man kan få från det.