Avtalsrörelsen

01 februari 2023

Frysta lägstalöner syftar till högre vinster

Handels vill höja lönerna med 1 265 kr per månad och heltidsanställd, samt ha en satsning på lägstalönerna med 1 370 kr. Det är de högsta lönekraven på decennier. Arbetsgivarna i Svensk Handel svarar med att inte vilja precisera någon löneökning, förutom att de inte vill öka lägstalönerna alls. Det vill säga 0 kr mot 1 370 kr.
Varför erbjuder de 0 kr? Är de helt oförmögna att se de behov som de med de allra lägsta lönerna har i dessa inflationstider? Möjligen är det så, men grundorsaken är enklare. De vill öka företagens redan rekordhöga vinster, och kunna dela ut mer till aktieägarna. Självklart kan de inte säga det rakt ut. Då skulle de få opinionen emot sig. I stället lyfter de många andra argument som syftar till att få opinionen att tro att man egentligen har ädla syften till att ge 0 kr. 

Innan vi tittar närmare på dessa argument ska vi först reda ut Handels syn på lägstalönernas betydelse. Det handlar naturligtvis om att motverka extremt låga löner. Genom att sätta en gräns för de lägsta lönerna förhindras arbetsgivare att ensidigt dumpa löner och låta fattigdomen breda ut sig. Men lägstalönerna påverkar även lönestrukturen i hela branschen positivt. De trycker upp lönerna även för de som har löner en bra bit över de lägsta lönerna.

Lägstalönerna bidrar även till strukturomvandlingen och till en ökad produktivitet. Vi strävar efter att minska låglönejobb som inte längre behövs till förmån för jobb med högre kvalifikationskrav som ger mer betalt. Vi har till exempel inte som i vissa andra länder stora grupper av extremt lågavlönade anställda som i slutet av kassadisken packar ned kundernas varor i påsar. Genom att hålla upp de lägsta lönerna bidrar facken till en bättre ekonomisk utveckling, vilket är bra för samhället.

Men vad säger då arbetsgivarna? De menar att deras ädla syfte, med att hålla ned lönerna för de som har det sämst, beror på att de månar om de arbetslösa. De vill minska trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Med lägre löner skulle arbetsgivarna kunna anställa fler som står långt från arbetsmarknaden, hävdar de.

Men detta är påståenden som inte har något entydigt stöd i forskningen. Tvärtom har det under senare tid kommit allt fler studier som påtalar att lägstalönerna har marginell betydelse för sysselsättningen. Vi vet också att länder med höga lägstalöner har högre sysselsättning än länder med låga. Och när det gäller enskilda branscher så är det ett konstigt argument, att sänka lönenivåerna så lågt att man ska kunna återskapa jobb som blivit bortrationaliserade. Det vore som att säga att vi tar bort EAN-kodningen i butiker och prismärker för hand igen. Eller att vi sänker lönerna så lågt inom jordbruket att det blir billigare att bruka jorden med hacka och spade i stället för att använda traktorer. Det känns väl knappast framåtsyftande.

Det finns dessutom redan idag stor möjlighet för arbetsgivarna att hjälpa till med att minska arbetslösheten. Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan man få stöd för att anställa långtidsarbetslösa till en betydligt lägre kostnad.

Så åter till det egentliga syftet med 0 kr i löneökning. Om vi inte höjer lägstalönerna alls så kommer de flesta nya anställda att komma in på en lägre lön än vad de annars skulle ha gjort. Det gör att de börjar sin löneresa utifrån en lägre lön. Och då vi i detaljhandeln omsätter runt en tredjedel av personalen varje år så betyder det slutligen extra förtjänster för företagen. Tror ni att dessa kommer gå till att förbättra villkoren för de anställda, eller kommer de att gå till ökade vinster för ägarna?

Vi på Handels vet. Vi har länge följt löneutvecklingen efter olika avtalsuppgörelser. Hittills har det inte kommit de övriga anställda till del då vi höjt lägstalönerna något mindre än övriga löner. Tvärtom, det är när vi höjt lägstalönerna mer som vi har fått högre löneökningar för hela branschen.

Relaterade rapporter

Rapport från Handels, augusti 2019

Handels syn på lönebildningen

512 kB 2019-08-29
Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.
Stefan Carlén

Chefsekonom och utredningschef på Handels