”Utbildning är väldigt sällsynt, snarare byter man personal för att det är enklare och billigare än att utbilda redan anställda.”
”Det positiva är att jag har fått gå vidare och lära mig mer och utveckla mitt kunnande. Jag har det mycket mer givande på jobbet nu.”
Citaten ovan kommer från Handels nya rapport "Människa-maskin-arbete. Den nya teknikens påverkan på lagerarbetet." och visar på två skilda sätt som företagen arbetar med introducerandet av ny teknik. Tyvärr visar rapporten, som släpptes förra veckan, att det första sättet är allt för vanligt.
Lagerarbetet är i stor förändring. Allt fler arbetsplatser investerar i automatiserade avdelningar. Redan idag arbetar många av Handels medlemmar med avancerade robotar och automatiserade system där de tillsammans med tekniken ser till att varorna kommer ut till kunderna i tid.
Beroende på vilka system som införs och om de anställda ges möjlighet att rotera från tungt och repetitivt manuellt arbete till mer avancerade arbetsuppgifter kopplade till automatiserade system blir utfallet i arbetsmiljön väldigt olika.
Om de anställda ges kompetensutveckling och därmed mer utvecklande arbetsuppgifter kan arbetsmiljön förbättras, inflytandet över hur arbetet ska utföras öka och de kan få mer utvecklande arbetsuppgifter. Precis som det andra citatet ovan beskriver.
Om de anställda i stället blir kvar med de manuella arbetsuppgifterna utanför, eller i anslutning till automatiserade system riskerar arbetsmiljön i stället att försämras.
Genom att rusta de anställda inför tekniska förändringar kan arbetsgivare ta tillvara den kunskap som finns hos personalen och övergången till nya arbetssätt kan bli framgångsrik. Rapporten visar också tydligt att anställda är villiga att lära sig och vill vara med i förändringen som nu sker.
Nästan 80 procent av de svarande vill utveckla sig för att kunna utföra nya arbetsuppgifter.
Men trots att branschen är i stor förändring, där nya arbetssätt introduceras till följd av ny teknik, är det få anställda som under det senaste året deltagit i kompetens- och yrkesutveckling. Något som företagen ansvarar för att tillhandahålla. Bara 28 procent säger att de fått kompetens- och yrkesutveckling, medan en stor majoritet, sex av tio anställda inte säger sig ha deltagit i några sådana insatser alls.
Även Svensk Handel har insett att teknikutvecklingen innebär att det kommer krävas utökad kompetens på lagren. I sin Kompetensrapport (Svensk Handel 2022) konstaterade arbetsgivarorganisationen i höstas att i och med teknikutvecklingen kommer allt fler behöva anställas inom lager fram till år 2035.
Det är tydligt att kompetensen till stor del redan finns på arbetsplatserna, om arbetsgivarna bara är beredda att satsa på att vidareutbilda befintlig personal.
Väljer företagen den vägen så kan kompetensförsörjningen säkras, arbetsmiljön förbättras och fler få det mer givande på sitt jobb.
”Det positiva är att jag har fått gå vidare och lära mig mer och utveckla mitt kunnande. Jag har det mycket mer givande på jobbet nu.”
Citaten ovan kommer från Handels nya rapport "Människa-maskin-arbete. Den nya teknikens påverkan på lagerarbetet." och visar på två skilda sätt som företagen arbetar med introducerandet av ny teknik. Tyvärr visar rapporten, som släpptes förra veckan, att det första sättet är allt för vanligt.
Lagerarbetet är i stor förändring. Allt fler arbetsplatser investerar i automatiserade avdelningar. Redan idag arbetar många av Handels medlemmar med avancerade robotar och automatiserade system där de tillsammans med tekniken ser till att varorna kommer ut till kunderna i tid.
Beroende på vilka system som införs och om de anställda ges möjlighet att rotera från tungt och repetitivt manuellt arbete till mer avancerade arbetsuppgifter kopplade till automatiserade system blir utfallet i arbetsmiljön väldigt olika.
Om de anställda ges kompetensutveckling och därmed mer utvecklande arbetsuppgifter kan arbetsmiljön förbättras, inflytandet över hur arbetet ska utföras öka och de kan få mer utvecklande arbetsuppgifter. Precis som det andra citatet ovan beskriver.
Om de anställda i stället blir kvar med de manuella arbetsuppgifterna utanför, eller i anslutning till automatiserade system riskerar arbetsmiljön i stället att försämras.
Genom att rusta de anställda inför tekniska förändringar kan arbetsgivare ta tillvara den kunskap som finns hos personalen och övergången till nya arbetssätt kan bli framgångsrik. Rapporten visar också tydligt att anställda är villiga att lära sig och vill vara med i förändringen som nu sker.
Nästan 80 procent av de svarande vill utveckla sig för att kunna utföra nya arbetsuppgifter.
Men trots att branschen är i stor förändring, där nya arbetssätt introduceras till följd av ny teknik, är det få anställda som under det senaste året deltagit i kompetens- och yrkesutveckling. Något som företagen ansvarar för att tillhandahålla. Bara 28 procent säger att de fått kompetens- och yrkesutveckling, medan en stor majoritet, sex av tio anställda inte säger sig ha deltagit i några sådana insatser alls.
Även Svensk Handel har insett att teknikutvecklingen innebär att det kommer krävas utökad kompetens på lagren. I sin Kompetensrapport (Svensk Handel 2022) konstaterade arbetsgivarorganisationen i höstas att i och med teknikutvecklingen kommer allt fler behöva anställas inom lager fram till år 2035.
Det är tydligt att kompetensen till stor del redan finns på arbetsplatserna, om arbetsgivarna bara är beredda att satsa på att vidareutbilda befintlig personal.
Väljer företagen den vägen så kan kompetensförsörjningen säkras, arbetsmiljön förbättras och fler få det mer givande på sitt jobb.